Ena man gav sig ut på en resa. Han var en god musiker, och därför hade han med sig det dyrbaraste han ägde, nämligen sin trombon. Målet för hans resa var Sydamerika. Där skulle han arbeta som missionär. Och i detta ingick förstås att spela på trombonen.
Efter första kvällens gudstjänst så ville han ställa instrumentet på en så säker plats att han helt kunde lita på det inte skulle försvinna. Han fann en plats som i hans ögon var fullständigt tryggt. Och i den förvissningen for han vidare. Efter några dagar återkom han till den plats där han förväntade sig finna sin trombon. Men till sin förtvivlan insåg han att den på något sätt försvunnit, och han trodde i sin förtvivlan att nu var trombonen borta för gott.
Många år förflöt, ja närmare bestämt sjutton år.
Så återkom mannen till en helt annan plats i samma land. Av en händelse gick han in i en kyrka och till sin stora förvåning fann han trombonen i denna kyrka, långt ifrån den plats där han en gång lämnat den. Sjutton år senare när han helt hade gett upp hoppet om att återfinna den, så fann han den på nytt.
Väl hemma i Sverige igen berättade han om denna upplevelse som just ägt rum, lyfte upp trombonen och spelade som första sång:
Börja om än en gång i mitt livBörja om än en gång i mitt livJag vill formas av Dig, av dittHeliga ord, gör mitt liv till ettRedskap för dig.
Pastor Margareta
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar